sen min morfar blev dålig. Idag är det sorg. Min morfar drabbades av hjärnblödning den 14 juli 2008. Den 17 juli somnade han in för gott. Morfar och jag har alltid stått varandra väldigt nära. Han var som min pappa. Sorgen är så outhärdlig och fruktansvärd. Sorgen är ibland starkare och ibland svagare. Framför allt så är saknaden så stroooor. Jag vill ha han här. Jag vill inte att han ska vara på andra sidan. Jag har inte accepterat att han är borta. Jag vill ha han här nuuuuu. Jag behöver hans hjälp och hans råd. Morfar var en sån som alltid, alltid ställde upp för alla andra. Alla ni som mist ngn vet vad jag pratar om. Hur stor och jobbig en sorg kan vara att bära. Idag känns sorgen så nära och så svår.
Kram och gonatt! Ta hand om er och uppskatta alla nära och kära. Var glad över att ni är friska och har varandra. Uppskatt livet. KÄRLEK TILL ER!!!!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar